Reimers Båtsällskaps historia
som den berättas av styrelsen till
Sällskapets 50-årsdag 7 oktober 1995
1945
På hösten 1945, den 8 oktober, samlades ett gäng Reimersholmsbor på restaurang Reimers och bestämde sig för att starta en båtklubb med brygga i närheten av Anders Reimers väg. Till ordförande valdes Erik Rudestad från Anders Reimers väg. Övriga styrelseledamöter var B. Söderberg och E. Johansson från Brf Reimer, Göte Westerlund från Brf Mälaren och G. Wagner från Brf Pålsundet – alla bostadsrättsföreningar på ön. Vid mötet var 28 personer samlade, inklusive herrar Rumpff och Märling från Mälarens Motorbåt Förbund.
Vid nästa mötet den 5 november beslöts bland annat att föreningen skulle heta Reimers Båtsällskap /R.B.S./. Inträdesavgiften bestämdes till 5 kr, årsavgiften (för såväl aktiva som passiva) 5 kr och avgiften för familjemedlemmar bestämdes slutligen till 3 kr per år.
I ett brev daterat den 5 december 1945 till Stockholms Stads Idrotts- och Friluftsstyrelse ber Sällskapet att staden ska undersöka möjligheterna att anlägga en brygga längs med, nedanför, Anders Reimers väg och eventuellt också en brygga väster om Anders Reimers väg 17 eftersom, framhåller styrelsen, en sådan plats är lämpligare ur segelbåtssynpunkt. I brevet hänvisas också till Södermalms Båtklubbs nyuppförda brygga vid Pålsundsstranden. Att intresset var stort för en båtklubb på Reimersholme framgår också av brevet, som nämner att 43 medlemmar
redan – sällskapet är ju bara fyra månader – antecknat sig för båtplats.
1946
Eftersom Idrotts- och Friluftsstyrelsen inte ordnat en brygga åt Sällskapet erbjöds medlemmarna bryggplats vid stadens Bergsundsstrandsbrygga för 15 kr per båt och säsong. Sällskapet antecknade sig för 18 platser, totalt 270 kr.
En av de som fick bryggplats är nuvarande medlemmen Åke Cederqvist. Första årsmötet hölls den 17 maj och interimsstyrelsen (bortsett från Johansson som undanbad sig omval) valdes till första ordinarie styrelse.
Herr B. Bernhoff tog Johanssons plats.
1947
Den 22 mars skriver Sällskapets ordförande till Idrotts- och Friluftsstyrelsen och ber om ett par provisoriska pontoner, om staden ej kan bygga bryggan till instundande båtsäsong.
Ordföranden förklarar att Sällskapet ej önskar ”att hela stranden utmed Reimersholme belamras med alla dessa provisoriska småbryggor, som numera blivit borttagna, men vilka hittills varit enda lösningen på hamnplatsfrågan.
Vi vilja i detta sammanhang erinra om, att ingen båtägare åter önska lägga sin båt vid Bergsundsstrand.”
Tyvärr finns inga anteckningar om episoden med hamnplatser vid Bergsundsstrand och varför de inte blev populära.
Sällskapet skriver kontrakt med Caltex om att ordna en bensinstation. Bensinen kostar ungefär 70 öre litern. Bensinstationen ligger vid strandkanten, innanför bryggan.
Sällskapet förhandlar med staden om vinteruppläggningsplats men förhandlingarna blir inte klara innan vintern kommer. Uppläggningsplatser ordnas därför vid Margretelund.
1948
Äntligen! Den 16 april skickar Stockholms Stad över ett kontrakt för bryggan på Reimersholme, som vi därför förstår nu är ett faktum. Vi ser i korrespondensen att bryggan beräknas klara 65 båtar och att det officiella namnet för vattnet där bryggan ligger är Långholmsviken.
Detta år förkastade årsmötet en tvåårig diskussion om att ordna en klaffbro vid östra grinden till bryggan.
Mötet uppdrog också till styrelsen att underhandla och eventuellt inköpa Eskil Bloms stuga ovanför bryggan för att Sällskapet skulle kunna härbärgera båtprylar.
Bryggans flaggstång stals innan den hunnit resas. Diskussioner med staden om vinteruppläggningsplats pågår fortfarande.
Sällskapet uppdrar åt sekreteraren att begära 800 kvm vid Årsta Strand vid Sachska Barnsjukhuset.
Vid den här tiden hyr många medlemmar varvsplats hos Gustafsson vid Årstaviken. 390 liter Caltex bensin för 269 kronor stals den 10 maj 1948.
Händelsen tärde hårt på Sällskapets kassa. Dessutom får vi en räkning från staden för 40 bryggplatser på totalt 800 kronor.
1949
I Sällskapets papper hittar vi att klubben vid flera tillfällen annonserat i DN och Stockholmstidningen om att båtplatser finns att hyra. Staden debiterade oss för 65 bryggplatser, så annonseringen tycks ha fungerat!
1950
Den 6 juli får vi besked om att vi får hyra 800 kvadratmeter mark för båtuppläggning på Årsta Strand nedanför Södersjukhuset till ett kvadratmeterpris på 40 öre.
1951
Den 29 maj får Sällskapet tillstånd av Idrotts- och Friluftsstyrelsen, förutsatt att vi skaffar byggnadstillstånd, att bygga en ’kiosk’ på bryggan. Den 2 november blev vi medlemmar i Mälarens Motorbåt Förbund, som vid vårt inträde representerade 41 klubbar.
1952
Byggnadstillstånd för ”nybyggnad av vaktkiosk vid Långholmsviken, Anders Reimers väg” fick vi den 6 mars. Det var Stadens arbetsnämnd som gav tillståndet för föreningens medlemmar att bygga kiosken som fritidsarbete. Tre veckor senare gav Byggnadsnämnden sitt tillstånd. Det nuvarande brygghuset köptes för 2.270 kr inklusive 105 kr för målning. Bygget blev något dyrare än beräknat, så Sällskapets ekonomi ansträngdes.
För att trygga försörjningen av bränsle till maskiner och människor ansökte Sällskapet och fick tillstånd att ordna en bensinstation på bryggan. Medlemmen Ruben Gustafsson skötte försäljning av bensinen
Ur lådan under ljugarbänken trollade han också fram en och annan pilsner. Sällskapets nyfyllda bensinförråd hemsöktes av tjuvar och vi förlorade 5 – 600 kronor – mycket pengar för ett redan fattigt sällskap!
Hej! Från våra första varvsplatser som hyrdes av Gustavsson i Årstaviken i början av 50-talet
”Gustav” vid sin slip
1953
Vi betalar detta år 1.625 kr till staden för våra bryggplatser. Markhyran för uppläggningsplatsen går upp med 95%, dvs till 78 öre per kvm. För pontonens 17 båtplatser betalar vi sammanlagt 425 kronor.
1954
Föreningens medlemsblad utkommer med sitt första nummer i januari. Den kallas för Dyvikan, chefredaktör och oansvarig utgivare var sekreteraren.
BILD EFTERLYSES
Veteranen Sölve och Hilding Amberg framför vår bensinstation som sköttes av Ruben Gustafsson.
1956
Detta år är inträdesavgiften 15 kr, årsavgiften för aktiv medlem 12 kr, för passiv medlem 5 kr, familjeavgiften är 3 kr, bryggavgiften för båtar upp till 2 meters bredd är 30 kr och 45 kr för bredare båtar samt 5 kr för jolleplatser.
Arvodet till ordföranden är 50 kr, till sekreteraren 75 kr, kassören får 100 kr, vilket även hamnkaptenen och varvschefen får.
Sällskapet skriver till Idrottsstyrelsen och begär att få en uppläggningsplats längs, Långholmens norra strand i badviken. Det verkar som om denna begäran var resultatlös.
I november fick vi brev från bostadsrättsföreningen Pålsundet, som berättade att vi på egen bekostnad kunde få dra ut en dricksvattenledning till bryggan. Föreningen debiterade det humana priset av 25 kr per år för det förbrukade vattnet. Hamnkaptenen Ruben Gustafsson höll i projektet.
1958
Dramatik vid bryggan – båtarna nerkletade av olja. Brevväxling och diskussioner åt alla håll. Mälarens Motorbåt Förbund – som fortfarande representerar 42 klubbar i Mälaren – beslutar sig för att föra vår talan, förutsatt att vi kan bevisa att oljan kommer från Hornsbergs Mälteri AB. Vårt krav uppgick till 60 kr per båt. Efter möten och diskussioner med Hornsbergs Mälteri fick vi för våra 76 båtar 1.720 kr, det vill säga 20 kr per båt.
1959
Detta år börjar med ännu mer dramatik. En pråm som legat intill vår slip vid Årsta Strand har slitit sig och sjunkit tvärs över vår slip. Hela slipen är totalt förstörd. Vi skriver till staden och påminner om vårt brev från 1956, då vi framställde en önskan om uppläggningsplats på Långholmen.
En av våra första nyårsdags träffar som då avhölls på Reimersbryggan.
1960
Sällskapet är aktivt med fester och lagom till 15-årsjubileet återfinns första brevet där sekreteraren nödgas skriva till en medlem och be honom vara lite försiktigare med spriten och inte mucka gräl och vara allmänt störande.
Ritning görs över vinteruppläggningsplats mellan fängelsemuren och Långholmens södra strand, mot Långholmsviken och vårt nuvarande varv blir till.
RBS-are redo för höstutfärd (till Kungshatt?)
1961
Föreningens räkenskaper visar att våra tillgångar den 8 april var följande: Kassa kontant 5 kr, pengar på bankkonto 59 kr, postgiro 7 kr. Dessutom hade vi utstående fordringar på 149 kr, som utgjorde obetalda medlemsavgifter. Bland kostnaderna hittar vi att elen på varvet uppgick till hela 150 kr.
”In med lunan”. Det var inte alltid bättre förr.
1962
Den 25 januari arrenderar Sällskapet Almusholmarna i Mälaren av Lennartsnäs Gårdsförvaltning i 5 år med femårsvisa förlängningar för 800 kr per år. Tyvärr vet vi inte hur länge vi hade Almusholmarna.
1963
Sällskapet köper en barack av F 18 (Kungliga Södertörns Flygflottilj i Tullinge) för 750 kr. Baracken är uppställd hos lantbrukare Rickegård i Rickeby, Gottröra socken, som 29 år senare blev känt i annat flygsammanhang. Blev baracken värmestuga på nuvarande varvet?
1975-1995
I och med att fängelset läggs ner börjar kommunen planera Långholmen och arbetar med nya stads- och byggnadsplaner. Under följande femton år läggs det fram otaliga planer på hur Långholmen skall disponeras, inklusive om och i så fall i vilken utsträckning båtklubbarna skall få behålla sina uppläggningsplatser. Under vissa perioder hotas vårt varv att bli en gräsmatta med en strandpromenadstig, ibland skiner solen och vi har hopp om att få behålla varvet, ibland till och med stängslet och staden lovar att vi skall få ett hyreskontrakt så snart staden slutligt beslutat om båtuppläggningsplatserna. Trots osäkerheten om varvets framtid byter vi 1985/1986 ut varenda planka på varvets stugor.
I skrivande stund (sommaren 1995) har vi ännu ej fått något kontrakt….Slipen börjar bli dålig och Göran Lundkvist håller i jobbet med bygget av en ny slip etc.
Den 7 oktober 1995 håller Sällskapet sin 50-årsfest.
Sliptagning av bojbåten under överinseende av Bosse Hellmark
”Reparation” av varvets värmestuga.
Midsommaraftonsfest på Hallskär, som en del klubbmedlemmar deltagit i under senare år.
”Det ser värre ut än det är”. Vi hämtar nya ” gummihjulsvagnen”.
Den slitsamma vårrustningen
Nya slipen, Göran Lundqvist håller i bygget.
Förberedelse av senare års kräftskiva, Tommy Lundqvist ser till att allt går rätt!
Full fart på kräftskivan Åke Cederqvist leder allsången
BILD EFTERLYSES
”Vakthållning vid varvet”.
TILLSAMMANS HÅLLER VI VÅR HISTORIA LEVANDE
Har du bilder från förr som du vill dela med dig av, eller något annat kring historien som du tror att vi kan vara intresserade av? Hör av dig till någon i styrelsen.